Välfärdsbrottslighet – ett hot mot samhällskontraktet – Vad kan Norge lära av Sverige?

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) definierar välfärdsbrottslighet som när en aktör – företag, förening eller privatperson – otillbörligen utnyttjar kommuners och regioners välfärdssystem för egen vinning. Det kan handla om:

• Falska sjukskrivningar eller ersättningsanspråk
• Oseriösa företag som fakturerar för icke-existerande tjänster eller utför verksamhet av väldigt låg kvalitet
• Missbruk av assistansersättning
• Personer skrivna i landet men boende utomlands som erhåller stöd eller bidrag
• Felförskrivning av läkemedel i vinstsyfte
• Användning av falska eller dubbla identiteter
• Målvakter och bulvaner inom styrelser och som företrädare för företag

Brotten begås av allt från enskilda individer, oseriösa företag till internationella nätverk. De kriminella har blivit skickliga på att utnyttja svagheter i kontrollsystem och myndighetsstrukturer. Enligt Polismyndighetens lägesbild omsätter den kriminella ekonomin i Sverige 100-150 miljarder kronor om året. Cirka 38-66 miljarder av dessa kommer från bedrägerier, felaktiga välfärdsutbetalningar och välfärdsbrottslighet.

Utvecklingen av välfärdsbrottslighet i Sverige

Flera faktorer har bidragit till välfärdsbrottens ökning i Sverige. Det handlar bland annat om svaga kontrollsystem. När samhället och välfärdstjänsterna har digitaliserats i snabb takt har inte säkerheten och lagstiftningen hunnit med. Det har lett till otillräcklig kontroll på både individ och på aggregerad nivå. Det har också inneburit att uppföljning borde stärkts på ett sätt som inte skett.

Det handlar också om brist på samverkan både mellan myndigheter och mellan kommuner och regioner. Försäkringskassan, Skatteverket och andra statliga myndigheter har arbetat isolerat inom sina uppdrag och med sina verktyg. Med åren har förståelsen för vikten av samverkan mellan myndigheter ökat och ny och förbättrad lagstiftning har beslutats.

Kommuner och regioner har dock under många år lämnats utanför lagstiftningsförändringar avseende samverkan och informationsdelning. När möjligheter har stärks för myndigheterna har brottslighet istället kunnat flytta till andra delar av välfärdssystemet som inte varit lika skyddat – och därmed har problemen ökat i kommuner och regioner.

En annan faktor, som gjort att problemen inte tagits på allvar, är en naivitet hos politiska företrädare samt en rädsla för att ta tag i frågan på grund av stigmatisering. Välfärdssystemet har byggt på tillit mellan invånare och det offentliga – och det har tagit tid att öka medvetenheten om den utbredda välfärdsbrottsligheten.

Enligt SKR:s bedömning finns det idag välfärdsbrottslighet i princip alla verksamheter där det är möjligt att göra en vinst, för en individ eller ett företag.

Det finns idag både internationella nätverk och lokala kriminella nätverk och familjer som har riktat in sig på det svenska välfärdssystemet. Enligt SKR:s bedömning finns det idag välfärdsbrottslighet i princip alla verksamheter där det är möjligt att göra en vinst, för en individ eller ett företag. Det gäller i alla kommuner och regioner och i alla berörda verksamheter.

Sverige agerar genom kommungemensamt arbete

För att stärka arbetet mot välfärdsbrottslighet har svenska kommuner gått samman i ett kommungemensamt arbete. Det innebär bland annat att SKR utvecklar och samlar stöd som tagits fram i arbetet mot välfärdsbrottslighet. I september 2025 kommer moduler med utbildningar, konkreta verktyg och stöd i arbetet att lanseras.

Materialet tas fram i nära dialog med kommuner och berörda myndigheter. Målet är att höja kunskapen och stärka motståndskraften mot välfärdsbrottslighet i alla Sveriges 290 kommuner, både hos tjänstepersoner och förtroendevalda. Det innehåller flera delar:

1. Göra – Strukturerat arbete börjar med generell kompetenshöjning. Moduler innehållande utbildning och stödmaterial tas fram i steg för att stödja processen att starta arbetet lokalt. Kommunerna genomför utbildning.

1. Bygga – Öka förutsättningar för att arbeta strukturerat och systematiskt genom att lokalt fatta rätt beslut och se över eventuella organisatoriska behov.
2. Skapa – Förutsättningar för effektivt arbete åstadkoms genom lagstiftningsförändringar. SKR driver påverkansarbete och erbjuder stöd för att hantera målkonflikter.
   Områden där behoven av översyn och nya verktyg är avgörande:
   - Bakgrundskontroller
   - Arbetsrätt
   - Sekretess
   - Upphandling
3. Bredda – Välfärdsbrottslighet kopplas till det bredare brottsförebyggande arbetet och hot mot välfärden från till exempel organiserad brottslighet och främmande makt. Samverkan med statliga myndigheter breddas.

Vad kan Norge göra?

Baserat på de erfarenheter som finns i Sverige finns det ett antal områden man bör se över i Norge för att säkerställa skyddet av välfärdssystemet.

Baserat på de erfarenheter som finns i Sverige finns det ett antal områden man bör se över i Norge för att säkerställa skyddet av välfärdssystemet.

Säker identifiering

• Se över och säkerställ att individers identitet kontrolleras och inför obligatorisk ID-kontroll och fysisk närvarokontroll i handläggning av sårbara utbetalningar.

Starkare myndighetssamverkan

• Säkerställ samverkan mellan berörda myndigheter, regioner och kommuner där samverkan sker både på strategisk nivå och i det operativa arbetet. Eventuella sekretesshinder måste avlägsnas. Möjlighet till överföring av data mellan olika system behöver säkras.

Striktare regler för företag i risksektorer

• Ställ höga krav på företag inom hemtjänst, assistans och arbetsmarknadsåtgärder, inklusive ägargranskning, tillståndsplikt, ekonomisk transparens och ökade möjligheter att välja utförare.

Konsekventa och tydliga sanktioner

• Misstanke om brott måste hanteras skyndsamt och leda till omedelbar åtgärd till exempel polisanmälan, indragen ersättning och återbetalningskrav. Möjlighet för bidragsbeslutande myndighet att fatta interimistisk beslut att stoppa verksamhet under utredning bör införas. Polisen måste prioritera att utreda dessa brott. Signalvärdet av att dömas för brotten kan inte underskattas.

Fortsatt offentlig transparens

• Underlätta granskning från journalister och forskare genom öppna register och spårbarhet i bidragsflöden.

Nyttja befintliga kontrollsystem

• Använd den kommunala revisionen som har en viktig roll i arbetet att motverka välfärdsbrott. Genom revisionens granskning kan man synliggöra svagheter i kommuners och regioners system och rutiner. I Sverige granskar revisionen i allt högre omfattning hur kommuner och regioner har organiserat sig för att förebygga välfärdsbrottslighet.

Skydda tilliten

Välfärdsbrottslighet handlar inte bara om pengar – det är ett direkt hot mot samhällskontraktet. När människor tappar förtroendet för att systemet är rättvist, minskar viljan att bidra, vilket i förlängningen urholkar hela välfärdsmodellen. 

Välfärdsbrottslighet handlar inte bara om pengar – det är ett direkt hot mot samhällskontraktet.

Därför kan den enskildes integritet inte längre anses väga tyngre än möjligheten att kontrollera individer och aktörer i syfte att säkerställa en god kvalitet i välfärden. Det handlar om säkerhet för både de som är anställda inom välfärden och de som är i behov av välfärdsverksamhet.

Norge har goda möjligheter att förebygga ökad välfärdsbrottslighet. Med förståelse för problematiken, mod, investeringar och samarbete går det att bygga ett system som är både generöst och robust.

____________________________

Lenke til kontroll & revisjon nr. 5/2025: